Livet på landet
Den här lilla oskyldiga varelsen kan jag ha som gosedjur jämfört med den jag träffade på gräsmattan igår
Gräsmattebesökaren var gråsvart och närmare en meter lång. Jag blev verkligen sjukt rädd, stod bara och flämtade och såg hur gåshuden växte på armarna, kan nästan lova att håret stod rakt upp på huvudet också ..... Summan av detta blev att jag klippte gräs som en rabiat igår kväll, så pass rabiat att min nya gräsklippare gick sönder, jag fick skrubbsår på knogarna och bröt alla naglar. Ja, ja ska man bo i frid så får man lida pin eller hur var det nu?
Hur som helst, jag tror att jag även i fortsättningen ska hålla mig till riktiga djur. Det vill säga sådana med fyra ben och päls på. Peppar mår bättre och blir bortskämd utan någon som helst gräns, hon är rätt nöjd själv faktiskt! Hennes matte är så glad att hon överlevde så jag får tårar i ögonen när jag ser på henne ibland. Hur fasen ska detta gå den dag jag verkligen måste ta bort henne?
Hon lever ett nedbäddat, omhuldat liv nu för tiden den lilla bullisen. Snacka om att njuta av sin pension, hennes "personal" (jag och Olof) ränner runt och matar och bäddar och fixar med henne dagarna i ända känns det som.
Idag när jag vädrade mattorna passade hon på att hjälpa till med tillplattning av ryamatta ......
Ambra är finare än på länge nu, har lyckats träna bort en hel del sommarhull och byggt på lite där hon tappat muskler i sommar, dessvärre kommer hennes nerver igång i samma takt som hennes styrka och kondition. Nerver i kombo med lite småkyligt väder, stubbåkrar och spattiga kompisar gör att hon känns lite elektrisk just nu ........ vi får se om vi överlever eftermiddagens galoppjobb-på-stubben-projekt ......
Nej, nu har jag suttit länge nog med slött modem här. Dags att dra in till stan och handla lite sen är det projekt Ambra som gäller. Ha en fortsatt skön fredag allesammans!!