Bebis mår prima men inte vi andra och Ambra är rund o go o glá

Har haft ångest i två veckor nu att det ska vara något fel eftersom jag inte känner mig varken gravid eller några sparkar. Megastress på den känslan faktiskt. Idag fick jag i alla fall efter många om och men höra de små stabila hjärtljuden, gud så skönt det var!!! Ju mer jag har tänkt på det desto säkrare har jag blivit på att bebisen hade dött så det var en sjukt stor lättnad att höra ljudet idag. Tack snälla MVC!!!

Tänk att den här lilla manicken kan göra livet så mycket ljusare....



I övrigt så är det mesta jäkligt sjukt just nu. Både stackars sambon och jag ligger halvt om halvt däckade med svinont i halsen och galet svårt att andas. Uppe flera gånger varje natt med andningspanik och försöker dricka vatten ...... Att jag har en kombo med gravidtäppan, pollen och förkylning gör dock inte att det är syndare om mig än om Olof om det är det ni tror, åh nej, när stora grabbar är snoriga får resten av världens stå åt sidan ;-)



Lyckades fånga en sidobild på Ambra idag när bästa medryttar-Kristine hade ridit. Visst fasen har hon rundat till sig!!? I mina ögon ser hon helt lagom ut nu i alla fall. Bara att se till att hålla det på den nivån nu då. Återkommer med mera hästblogg i morgon, finns en del att blogga om i sjukdoms-mask-väg men jag måste verkligen sova nu annars blir jag aldrig frisk. Skulle ju vara kul att vara kry när vi kommer till Sthlm på fredag.


Nu, dags att krya på oss!!!
Allmänt | |
Upp