Vedmodigt, befriande och nödvändigt

Nu har vi startat projektet att säga hej då till lilla Idet. Eftersom vi numera är helt överens om att vi älskar varandra och har en bebis på väg så blir det mest praktiskt att bo på samma ställe. Även om stugan är mysigast i världen så är det inte helt enkelt att bo med sommarstuge-standard på heltid faktiskt. Vi kommer nog att sakna vårt lilla hideaway till sommaren men samtidigt så har Peppar och jag haft det så himla jobbigt käsnlomässigt när vi bodde där så lite befrielse är det också. Jag var uppriven från grunden och mådde skitkasst när jag flyttade dit och Peppar fick sin allvarliga leverskada där som höll på att kosta henne livet. Detta är såklart inte lilla stugans fel men det är lätt att koppla ihop känslorna med platsen där man befinner sig. Nästa flytt får bli till riktigt hus istället men det lär dröja för nu är jag sjukt trött på att kånka runt möbler.

















Nu har Peppar fått hem sina favoritmattor till staden så nu är hon nöjd och jag lär få dammsuga ludd i resten av mitt liv. Hon fick totaldamp med ryamattan så fort hon såg den så nu är halva våningen full med fluff-ludd.



Allmänt | |
Upp