Livet i sjukhuskorridoren

Är man aningens isolerad från omvärlden när man anser att ett par hästar på en parkering är en av dagens höjdpunkter? Såg ju iofs att det var amishfolk vid entrén men jag trodde väl knappast att de hade färdats till KSS med häst o vagn med LGF-trianglar på ..... man upphör aldrig att förvånas helt klart.



Man blir lite skruvad i psyket av att vara instängd i en sjukhuskorridor börjar jag märka. Tycker ändå att vi lyckas hålla stämningen uppe jag och Olof men det kanske är för att vi är lika knäppa båda två? Hur som helst så skulle det ju kännas galet mycket bättre att bara kunna ta med sig Oskar och gå ut en sväng eller åka någonstans. Han jobbar dock på järnet med tillväxten så förhoppningsvis kommer den dagen snart. Tills dess är det väl bara att härda ut antar jag, tur att personalen är helt fantastisk!!

Våra utflykter från korridoren (och från Oskar) blir med andra ord extremt korta. En snabbis till Coop för att inhandla så pass mycket mat som man kan få plats med i en plastlåda på 5x15 cm typ. Det är det utrymmet man har i kylen nämligen. Oftast hamnar handlingen på något liknande detta .....



Föga upphetsande och man blir inte direkt smal och snygg av att sitta och läsa, moffa i sig smågodis och ta korta promenader ut via huvudentrén......
Allmänt | |
#1 - - Kristina:

Visste inte att det fanns amishfolk i Skövde. Häftigt.

Upp