Värderingar i livet ...

Allting förändrades. Snabbt. Totalt. Makalöst. Jag som alltid har trott att folk överdriver en aning när de har försökt förklara hur deras barn förändrade deras liv. Jag känner mig nu sedan tio dagar tillbaka som en helt annan person. Det är lite knepigt samtidigt som det är facinerande och underbart. Går mest omkring med en sorts känsla av "mallighet" i magen hela tiden. Skulle kunna stå och bevaka Oskar dygnet runt, timmarna när han ligger och myser hos mig på morgonen är ovärdeliga. Varje förändring i hans uttryck och kroppspråk orsakar en känslostorm i mig. Det är så överväldigande att jag ibland, ganska ofta faktiskt, pendlar mellan obeskrivlig lycka och tårar.

Ovan känsla för mig men alldeles säkert himla nyttigt. Nyttigt för mig att lägga undan mina uttryck av rastlöshet, stress, irritation och agression över saker och istället låta mjuka känslor ta över. Saker som tidigare var av sådan betydelse att det gjorde mig upprörd och var värda blogginlägg har nu blivit helt meningslösa i jämförelse med känslan av att vara mamma. Den överträffar allt!

Jag landar säkert på jorden igen ska ni se men just nu är jag mjuk, snäll, avslappnad och alldeles som gelé i känslorna.


Allmänt | |
Upp