Bihålor 2.0

Ja, jag vet. Jag klagar alltid här så fort jag blir sjuk.
 
MEN det gör sjukt ont när bihålor svullnar och trumhinnor brister, så är det bara! Flera av mina vänner har förordat nässkölj under lång tid. Jag har tackat för tipset och sagt nej tack, låter hemskt äckligt. Nu står jag inför valet att fixa detta här hemma eller bli tvungen att åka till VC.
 
På VC sa de ju sist att om det blir bihålorna en gång till nu så blir det operation. Op innebär att borra upp skelettet i ansiktet!! Så, i brist på en nässköljare har jag kört med lite spruta och saltvatten i tre dagar. Lite var nog förnamnet. Tre gånger ibland fyra på samma kväll och helst en hel mugg eftersom jag får panik bara av tanken på borren. Det är vidrigt men det funkar. Inga mer detaljer för att jag tror att det kan vara lite mer än vad ni vill veta. Men som sagt var effektivt och hjärnan känns liksom lite friare när det lossnar.
 
Och ja, det är bara saltvatten i muggen, inget snusk

Ta igen lite borttappad tid

Måste peta ner det där tidigare deppiga inlägget så här kommer en ganska så snabb bilduppdatering från tiden efter jul och fram till nu ungefär. Tänk, nu för tiden hinner jag bara blogga när jag är dödssjuk (OCH har varit magsjuk!) för det är då jag släpper jobbtänkandet så mycket jag bara kan och då frigörs det liksom en del yta i min hjärna. Jag förutom den som är uppfylld av snor eller barn då.
 
HK har flyttat och som alltid är det lite barnsjukdomar vid stora förändringar, telefonsystemet och.....
 
 
internet.... Men det var ju fint att man kunde snålsurfa på Westmanska Palatsets gratis WiFi mitt mellan Biffen och Toan
 
 
Förutom arbeit så är det mest Oskar, aktiviteter, matlagning och allmänt vardagslunk som gäller. Förutom då när jag kom på att Linda och jag och Oskar i pulkan skulle ta "den korta skrittsvängen" runt skogen. På en häst och inte i en meter snö så är den snabb men när man ha med sig syrran stel-som-en-pinne-och-skräckslagen-över-att-ramla, Oskar i pulkan så blir det ingen snabbis att pulsa sig uppför hällristningen. Jag hade seriöst blodsmak i munnen när vi kom ner på andra sidan, stackars mina gamla hästar om de hade det så hårt!

 
Såklart man kan se glad ut när man suttit varm och go utan att anstränga sig i en timme medan vi andra höll på att gå under. Osmarta mamman ska aldrig göra om detta! Hon ska aldrig mer tänka att hon rider när hon går med ett helt taikongäng mitt ute i buschen
 

Efter strapatserna i skogen förra helgen så höll vi oss till lugnare saker den här. Gladiatorerna och popcorn.
 
 
Nu ska den här dödsjuka mänskan släpa sig mot ett sovställe och hoppas att hon vaknar levande i morgon.
 
Just det. Oskar pekade ut vilken häst som var finast i Ride to Rio, fem gånger på samma kuse, den måste vara någonting extra den där ;-) Tror att det är Jeanna Högberg men känner inte igen hästen.
 
 
Sov gott

RSS 2.0